Jordbruket är nyckeln till hunger/fattigdoms- och växthusgasbekämpning

Det är en välkommen satsning på jordbruket i fattiga länder som beslutades om vid G-8-mötet. Ett stödpaket på 160 miljarder kronor kan, om medlen används rätt, bidra till att minska hunger, fattigdom och växthusgasutsläpp. Inför klimatförhandlingarna i Köpenhamn har nu ett viktigt steg tagits för att jordbruket i utvecklingsländrna skall kunna bidra till en hållbar utveckling. Då krävs också en utveckling av klimatsmarta ekonomiska mekanismer (CDM) så att de inrymmer fattiga bönder i tredje världen.

Utvecklade klimatsmarta ekonomiska mekanismer kan ge fattiga lantbrukare tryggade inkomster samtidigt som hungern minskar. Liksom växthusgasutsläppen.

Jordbruket är nyckeln till utveckling och välstånd. Jordbruket har för inte så länge sedan bidragit till att lyfta Sverige ur fattigdom, liksom många andra industrialiserde länder. Nu kommer jordbruket att ånyo få spela en livsavgörande roll, utöver att ha bidragit till vårt välstånd samt gett oss vårt dagliga bröd- nämligen att bidra till att lösa klimatkrisen. Svenska bönder är miljömedvetna. Odling i Balans och Greppa Näringen är metoder som bidragit till att öka kunskapen kring hållbara jordbruksmetoder.

Det är visserligen ett faktum att jordbruket globalt sett bidrar till stora växthusgasutsläpp. Markanvändningsförändring och avskogning står exempelvis för17 procent av utsläppen. Mellan 1990 och 2005 ökade utsläppen från utvecklingsländernas jordbrukssektorer med 30 procent.

Det är likväl ett faktum att ett hållbart brukande av jord- och skog istället kan bidra till att minska de globala växthusgasutsläppen.Jordbruket är en viktig aktör som bör tillvaratas för att kunna lösa klimatkrisen liksom dess nyckel till såväl hunger- och fattigdomsbekämpning.

Alexander Myller ,FAO, pekar på att om jordbruket i utvecklingsländerna blir mer hållbart samt ökar sin produktivitet ökar resiliensen för klimateffekter och minskar antalet kroniskt undernärda människor, som idag uppgår till en miljard människor.

Det är därför viktigt och nödvändigt att satsa på klimatsmart odling och hållbara jordbruksmetoder i såväl industri- som i utvecklingsländerna för att minska såväl hungern som växthusgasutsläppen.

Peter Holmgren som företräder FAO i FN:s klimatförhandlingar menar att jordbruket måste ingå i det nya klimatavtalet som ska antas i Köpenhamn i december. Det är en klok insikt.

Det är viktigt att finna former för att kunna stimulera bönderna i fattiga länder att odla och kunna få avsalu för sina produkter, framförallt avsalun på den lokala marknaden. Genom att lyfta fram kvinnorna och se över äganderätten, möjliggör man för kvinnor att kunna öka sina inkomster och därmed trygga familjens försörjning.

EU:s jordbrukssubventioner och exportbidrag har varit förödande för de allra fattigaste småbönderna i exempelvis Afrika. WTO-förhandlingarnas långbänk har också varit förödande och t.o.m pinsamma. Ständiga sammanbrott och avsaknad av tillräcklig representation från tredje världen är ett underbetyg för demokratiska stater.

Det är också viktigt i samband med budgetbeslut på såväl nationell som på EU-nivå att klimatbiståndet inte urholkar det vanliga humanitära biståndet. Båda behövs.

Ett hållbart jord- och skogsbruk kan bidra till klimatkrisens lösning och är ett framgångsrecept för utvecklingsländerna. I detta arbete kan Sverige spela en viktig roll.