Trängselskattens effekter
Trängselskattens effekter
Karin Karlsbro, som är ledamot i miljö- och hälsoskyddsnämnden, hade arrangerat ett möte den 26 mars 2009, där professor Jonas Eliasson från KTH redovisade en uppföljning av trängselskatten. Trafikminskningen har blivit bestående. I tullsnittet har trafiken minskat 20 procent och de miljöskadliga utsläppen har minskat 10 procent i innerstaden. Den samhällsekonomiska vinsten är 500 Mkr per år och investeringskostnaden var 2 000 Mkr. Därmed är det en av Vägverkets lönsammaste investeringar någonsin.
Driftkostnaderna är 350 Mkr per år och detta är mycket. Rimlig säkerhet kan uppnås för 200 Mkr. Dock är Lidingö-undantaget en orsak till att man satsar på extremt hög identifieringsgrad. Man borde kunna spara mer än 100 Mkr, om man tar bort undantaget.
Stella Fare berättade om arbetet i SL:s styrelse och framhöll hur viktig kollektivtrafiken är för miljön och samhällets utveckling. Spårtrafik över jord ger bästa kvalitet. Tvärbanan bör byggas ut och spår bör byggas i gatorna bl a från Norrmalmstorg till Kungsholmen. Bebyggelseplanering fungerar inte eftersom det är så många olika beslutsfattare.
Sammanfattning av Trängselskattemötet den 26 mars 2009
nedtecknad av Lennart Fremling
Är samhällsvinsten (500 milj) utöver Vägverkets investeringkostnad (2000 milj)? Eller ska man tolka sifforna så att efter fyra år är investeringen i hamn?
- besvara
Skrivet av Jonas Noreus (inte verifierad), 25 november, 2009 - 15:08