Förslag till program för valet till Europaparlamentet 2009
Folkpartiet har skickat ut ett preliminärt valprogram inför valet till Europaparlamanet (EP-valet) 2009. Det kommer att behandlas på ett partiråd den 6-7 februari.
Erik Ullenhag bjuder in till debatt med följande hälsning:
”Vänner, bifogat återfinns partistyrelsens förslag till Europapolitiskt program inför partirådet i februari.
Ett par saker är värda att särskilt understrykas
1. Det är endast de första 87 punktsatserna som partirådet ska ta ställning till - beslut fattas således inte om brödtexten, men den följdändras självklart i enlighet med partirådets beslut.
2. Det kommer vara möjligt att i förtid inkomma med skriftliga yrkanden [för partirådsombud]- de yrkanden som kommit in senast onsdagen den 4:e februari kommer att delas ut på partirådet.
Hoppas att programmet stimulerar till intressanta diskussioner under januari.”
De olika länsförbunden kommer att behandla programförslaget under januari 2009. Till exempel så önskar både Stockholms och Jönköpings länsförbund synpunkter senast den 15 januari.
Gröna Liberaler, både riksnätverket och de lokala nätverken, kommer att skicka sina synpunkter på programförslaget till partirådet respektive länsförbunden.
De 87 punkterna finns i lättläst form i denna artikel. Hela programmet finns som pdf-fil sist i denna artikel. Vi ber er webbläsare om kloka synpunkter via kommentarsfälten nedan.
Vi tror på Europa.
Förslag till program för valet till Europaparlamentet 2009
Partirådet föreslås besluta:
TROR PÅ EUROPA
1. EU-samarbetet behövs.
Folkpartiet liberalerna var först i Sverige med att ta ställning för svenskt EU-medlemskap. Samarbetet i Europa, handeln och utbytet mellan länder gör Sverige rikare, gör vår omvärld tryggare och ger oss möjlighet att lösa gränsöverskridande problem. Sverige har i alldeles för hög grad dominerats av en njainställning till EU – vi kommer därför fortsätta stå upp för det europeiska samarbetet och vi har idéerna för att göra EU ännu bättre.
2. Fortsatt utvidgning.
De senaste årens EU-utvidgning har bidragit till att människor som relativt nyligen levde i diktaturer nu kan leva i demokrati, fred och frihet. Östutvidgningen har gjort vår omvärld tryggare och säkrare. Vi vill därför fortsätta utvidgningen – de ansökarländer som uppfyller krav på demokrati och mänskliga rättigheter ska så snart som möjligt kunna bli medlemmar.
3. Sverige med i euron.
Sverige ska gå över till euron så snart som möjligt. En ny folkomröstning måste hållas senast 2011.
4. Lissabonfördraget behövs.
Lissabonfördraget gör EU mer öppet, effektivt och demokratiskt och bör träda ikraft så snart som möjligt.
5. Mer jämställt i EU.
Kvinnor är starkt underrepresenterade i EU:s institutioner. Jämn könsfördelning bör eftersträvas vad gäller både personal och förtroendevalda.
SAMARBETE FÖR KLIMAT OCH MILJÖ
6. Satsa på kärnkraftsutbyggnad.
Folkpartiet vill tillåta nya kärnkraftverk i Sverige. Det gör att Sverige kan bli en viktig energiexportör till andra EU-länder och leder till minskade koldioxidutsläpp i hela Europa.
7. Bygg ihop elnäten i Europa.
Den inre marknaden för energi måste fungera bättre. Genom att bygga ihop elnäten i Europa bryter vi beroendet av Ryssland och konsumenterna gynnas av ökad konkurrens. Kablar för el-överföring från Sverige till Baltikum och Nordeuropa bör byggas.
8. Inför klimatbistånd.
EU bör hjälpa utvecklingsländer att växa ekonomiskt och samtidigt hålla ner utsläppsnivåerna. Inför ett särskilt klimatstöd i EU:s biståndsinsatser och satsa på tekniköverföring.
9. Bättre havsmiljö.
Gör Östersjön till pilotområde inom EU för ett nytt hållbart sätt att förvalta havsmiljön, en hållbar fiskepolitik, fler marina reservat och effektiva skyddsåtgärder mot övergödning och hoten från oljetransporter.
10. Klimatsmart energipolitik.
Klimatsmart energiproduktion och effektiv energianvändning ska vara hörnstenar i en europeisk energipolitik. Kärnkraftsel och koldioxidlagring ska räknas in när EU-länderna ska uppfylla unionens mål för hållbar energi.
11. Minska utsläppen till lägsta kostnad.
Insatser för att minska utsläpp i andra länder inom och utanför EU bör ingå när bidragen till EU:s mål ska uppfyllas.
12. Klimatvänliga transporter.
EU ska anslå medel för investeringar i klimatvänliga transporter och järnvägsförbindelser mellan medlemsländerna.
SAMARBETE MOT BROTT
13. ”Europeiskt FBI”.
Utveckla polisbyrån Europol till en europeisk polismyndighet som har det yttersta ansvaret för brottsutredningar där flera länder är inblandade.
14. Tät samverkan med grannländerna.
Länderna runt Östersjön bör gå i bräschen för övriga EU-länder och bilda ett fördjupat polis- och åklagarsamarbete.
15. Värna integriteten.
EU:s datatillsynsman ska omvandlas till en dataskyddsmyndighet som granskar integritetspåverkande lagförslag och reglerar hur personuppgifter används i EU:s brottsbekämpning.
16. EU-åklagare.
Åklagarsamarbetet Eurojust bör utvecklas till en europeisk åklagarmyndighet med rätt att bedriva förundersökningar och beordra spaning och tillslag i flera länder samtidigt.
17. Gemensam polisstyrka.
Inrätta en europeisk polisstyrka med operativa befogenheter, som kan bistå medlemsländernas polis vid behov.
18. Krafttag mot människohandel och barnsexbrott.
EU ska satsa på varningssystem och samarbeta tätt med myndigheter i ursprungsländer för människohandel och i länder där barn utsätts för övergrepp. Stöd till frivilligorganisationer som skyddar brottsoffer är centralt.
19. Insatser för brottsoffer och vittnen.
EU-regler bör införas om rätt till information, tolkning och rättsligt biträde för brottsoffer från andra medlemsländer. Hot mot vittnen blir allt vanligare, därför bör ett europeiskt vittnesskyddsprogram inrättas. Den som faller offer för människohandel ska erbjudas uppehållstillstånd i EU.
SAMARBETE FÖR SÄKRARE MAT
20. Säkrare mat i hela Europa.
EU:s livsmedelsmyndighet på Irland ska fungera som ett ”matens FBI” och göra täta och noggranna kontroller av livsmedelssäkerheten i medlemsländerna.
21. Tydligare märkning.
Samma höga krav på korrekt varuinformation och märkning ska gälla i hela EU. Livsmedel ska gå att spåra hela vägen från jord till bord.
DITT EU
22. Vårdval Europa.
Alla patienter ska ha rätt att söka planerad vård i andra EU- och EES-länder, utan förhandsbesked. Hemlandstinget ska stå för kostnaden och ersätta vårdgivaren direkt. Landstingen ska informera om möjligheterna till vård i övriga EU.
23. Patientens rättigheter främst.
Tydligare EU-regler behövs för att klargöra patientens rättigheter samt för att garantera säkerhet och kvalitet vid vård i annat medlemsland.
24. Passfrihet på riktigt.
EU-medborgare ska kunna resa mellan alla medlemsländer, även med flyg, utan att visa pass. Det svenska nationella ID-kortet bör kunna användas även utanför Schengenländerna.
25. Europeisk konsumenträttighetslag.
Du som konsument ska känna dig lika trygg var du än handlar vad gäller garantier, ångerrätt och reklamation – för både varor och tjänster. En europeisk konsumenträttighetslag bör införas som är bindande och gäller lika i alla medlemsländer.
26. Kortare djurtransporter.
Begränsa djurtransporterna inom EU till maximalt åtta timmar.
27. Slå vakt om traditionella varor.
Traditionella matvaror, som exempelvis den svenska surströmmingen, ska få framställas på sedvanligt sätt – även om det inte följer EU:s regelverk. Snus ska få säljas i Sverige, även om det är förbjudet i övriga unionen.
28. Halvera alkoholkvoterna.
De höga införselkvoterna för alkohol och tobak mellan EUländerna är ett hot mot folkhälsan. Nivåerna för vad som räknas som privatinförsel från ett annat EU-land ska därför halveras.
29. Ta strid mot legalisering av narkotika.
Icke-medicinsk användning av all slags narkotika ska vara förbjudet i hela EU. De krafter som vill se en mer tillåtande inställning och att göra narkotika lagligt och lättillgängligt ska motverkas.
30. Bättre undervisning om EU.
Undervisning om EU:s uppbyggnad och arbete måste ingå som en tydligare del i både lärarutbildningen och i samhällskunskapen i grundskolan och gymnasiet.
MER TILLVÄXT I EUROPA – FLER JOBB I SVERIGE
31. Gemensamma krafttag för jobb och tillväxt.
EU:s behöver en ny strategi för tillväxt och sysselsättning som fokuserar på reformer för regelförenkling, entreprenörskap, att riva handelshinder, ökning av arbetskraftsutbudet, hållbar utveckling och satsningar på forskning och innovation.
32. Reformera EU:s regionalpolitik.
Minska anslagen till regionalstöd, och koncentrera stöden framför allt till de fattigaste regionerna i de nya medlemsländerna. I Sverige bör regionalpolitiken inriktas på strategisk och politisk samordning av insatser för regional utveckling. Regionalpolitikens regeldjungel bör förenklas och utvärderingen av hur regionalstöden används förbättras väsentligt. Redovisningsreglerna för medlemsländerna ska skärpas. Stöd som utbetalats på felaktiga grunder ska återbetalas till EU.
33. Stockholm-Paris över natten!.
För över medel från jordbrukspolitiken och regionalpolitiken till gemensamma investeringar i järnvägsförbindelser för höghastighetståg mellan medlemsländerna, och i annan infrastruktur.
34. Skärpt kontroll av konkurrensen.
EU-kommissionen bör skärpa den fria konkurrensen på den inre marknaden och ingripa mot kartellbildningar och otillåtna monopol.
35. Europeisk finansinspektion.
Många medlemsländer är för små för att sköta tillsynen av en allt större och gränsöverskridande finansmarknad. Kommissionen och ECB bör få rätt att utöva tillsyn över banker och finansinstitut med verksamhet i flera EUländer.
36. Förenkla tjänstehandeln i Sverige.
Byråkratin får inte hindra den fria rörligheten. Varje tjänsteföretag som vill etablera sig i Sverige ska få en egen företagslots för att hitta rätt bland lagar och regelverk.
37. Vård är också tjänster.
Svenska vårdföretag ska få chans att växa och erbjuda sina tjänster i hela Europa. Släpp in vårdsektorn i EU:s tjänstedirektiv.
FRI RÖRLIGHET FÖR KUNSKAP
38. Fler måste hitta ut – och hit.
Svenska studenter måste uppmuntras att delta i de europeiska utbytesprogrammen och med högre kvalitet i den svenska högskolan ska vi locka fler till oss.
39. Studentvisum till EU.
Stängda dörrar stänger ute talang. EU ska vara öppet och attraktivt för de bästa hjärnorna. Ett europeiskt studentvisum inom Schengen bör underlätta för icke-europeiska studenter och forskare att komma till Europa.
40. Studenter ska kunna stanna.
Det måste bli lättare för de studenter som kommit till Sverige att bli kvar och komma in på den svenska arbetsmarknaden efter sin examen. EU:s system bör underlätta den fria rörligheten i så stor utsträckning som möjligt.
41. Neutronforskning till Sverige.
Den europeiska forskningsanläggningen European Spallation Source kommer att bli världens kraftigaste neutronkälla inom materialvetenskap, bioteknik och ingenjörsteknik. En etablering av ESS i Lund skulle profilera Sverige som forskningsnation och skapa tusentals arbetstillfällen i Öresundsregionen.
42. Jämförbara gymnasiebetyg i hela EU.
Fortfarande finns hinder för att erkänna de betyg som används för att söka till universitet inom EU. Ett enhetligt system för att kunna jämföra betyg från gymnasier i alla EU-länder bör inrättas.
SLÅ VAKT OM GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER
43. Inför en tuff anti-diskrimineringslag.
Det nya EU-direktivet mot diskriminering bör täcka etnicitet, funktionshinder, kön, sexuell läggning, sexuell identitet och ålder – på alla samhällsområden.
44. EU-kontroll av mänskliga rättigheter.
Romers och andra minoriteters rättigheter kränks systematiskt i flera EU-länder. EU:s byrå för grundläggande rättigheter ska få ökade befogenheter att kontrollera hur medlemsländerna följer regler och konventioner om mänskliga rättigheter, samt i förekommande fall föreslå sanktioner.
45. Gör rättighetsstadgan bindande i hela EU.
Samma grundläggande rättigheter ska gälla alla medborgare i hela unionen, även i Polen och Storbritannien. Inget medlemsland ska därför kunna ställa sig utanför Lissabonfördragets rättighetsstadga.
46. Rätt till fri abort för alla kvinnor i EU.
Den fria rörligheten är okränkbar. EUmedborgare som vägras abort i hemlandet ska ha rätt att utan risk för repressalier genomföra abort i Sverige eller ett annat medlemsland.
47. Nolltolerans mot barnaga.
Europas barn ska skyddas mot alla typer av våld och övergrepp. Totalförbud mot uppfostringsvåld och barnaga bör införas som en grundläggande rättighet i EU-stadgan.
48. Fri rörlighet för samkönade par.
Samkönade par i partnerskap och deras barn ska erkännas som familj i alla medlemsländer när de flyttar inom EU.
49. Koppla rättigheter till biståndet.
Diskussioner kring sexuella och reproduktiva rättigheter samt HBT-rättigheter bör vara centrala i relationerna med länder som tar emot bistånd eller ingår samarbetsavtal med EU.
50. Rätt att skilja sig.
Förslaget om att andra länders skilsmässolagar i vissa fall ska kunna tillämpas av svenska domstolar är oacceptabelt. Rätten att skilja sig ska gälla oinskränkt för alla som bor i Sverige.
ÖPPNA VÄGEN TILL EUROPA
51. Stärk asylrätten.
Samma regler för asyl och krav på en rättssäker asylprocess och flyktingmottagning ska gälla i alla EU-länder. Genèvekonventionen är anpassad till efterkrigstiden, därför bör den gemensamma flyktingdefinitionen breddas för att säkra rättigheterna för nutidens flyktingar.
52. Rättssäkerhet för migranter.
I vissa medlemsländer omhändertas asylsökande och invandrare under inhumana former och utan rättssäkerhet. EU:s byrå för grundläggande rättigheter ska få göra kontroller att medlemsländerna lever upp till regler och konventioner, samt i förekommande fall föreslå sanktioner.
53. Inga ”säkra länder” utanför EU.
Varje asylsökande ska få sin sak prövad individuellt. Systemet med ”säkra länder” dit asylsökande automatiskt skickas tillbaka åsidosätter asylrätten och bör avskaffas.
54. Avskaffa transportörsansvaret.
Flygbolag ska inte avgöra vem som har tillräckliga skäl att få stanna i EU. Ansvaret för transportörer att kontrollera pass och visum ska avskaffas.
55. Lättare resa in i EU.
Visumtvång försvårar för den som behöver söka asyl i Europa, och göder människohandel och flyktingsmuggling. Listan över viseringspliktiga länder till EU bör kortas.
56. Papperslös får inte bli rättslös.
Den som lever som papperslös utan uppehållstillstånd inom EU ska ha rätt till skolgång och sjukvård som inte kan anstå, utan risk för repressalier.
57. Arbetstillstånd för hela EU.
Hela Europa behöver arbetskraft. Därför ska varje tredjelandsmedborgare som får ett jobb i EU snabbt beviljas arbetstillstånd, ett ”Blue Card”. Tillståndet ska ges oavsett utbildningsnivå och gälla i hela unionen.
EU SKA BLI STÖRRE
58. EU öppet för Turkiet.
Turkiet ska vara välkommet som EU-medlem när unionens krav på demokrati, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi är uppfyllda. EU ska göra kraftfulla insatser för att stödja fortsatt demokratisk utveckling i landet.
59. Tätt samarbete med Östeuropa.
Ukraina, Moldavien, Georgien och andra länder i Östeuropa som har långt kvar till EU-medlemskap ska erbjudas ett partnerskap med frihandel, avtal om studentutbyte, och stöd till att bygga upp demokratiska institutioner, kamp mot människohandel och åtgärder mot korruption.
60. Bort med visumtvånget.
Medborgare i kandidatländerna Turkiet och Makedonien, övriga länder på västra Balkan samt de länder som ingår partnerskap med EU, ska kunna resa fritt utan visum till EU-länderna.
61. Demokratistöd till Vitryssland.
Sveriges och EU:s stöd till Vitryssland och andra odemokratiska länder i grannskapet ska helt inriktas på stöd till demokratirörelser och det civila samhället. Allt övrigt bistånd ska slopas.
62. Medlemskapskraven måste följas.
Kriterierna för medlemskap ska tillämpas strikt för varje land, utan undantag. Särskilda kontroller ska göras av nya EU-länder under en övergångsperiod, för att säkerställa att kraven respekteras. I värsta fall ska ett land kunna stängas av tillfälligt från delar av samarbetet.
63. Fri rörlighet för alla.
Den fria rörligheten ska gälla alla nya EU-medborgare från första dagen. Begränsningsregler för att skydda enskilda länders arbetsmarknader ska inte tillåtas. Riv gränserna kring Östersjön
64. EU-strategi för Östersjöregionen.
Den Östersjöstrategi som nu förbereds inom EU bör innehålla tydliga förslag på hur EU:s olika verktyg och resurser kan utnyttjas för regionens bästa. 65. Riv gränshindren! Den inre marknaden måste fungera i verkligheten, inte bara på pappret. Inrätta en gränshinderkommission för Östersjöregionen som kartlägger alla hinder för den fria rörligheten. Ja till solidaritet, nej till jordbruksstöd.
JA TILL SOLIDARITET, NEJ TILL JORDBRUKSSTÖD!
66. Skrota EU:s jordbruksstöd.
Samtliga stöd inom jordbrukspolitiken ska fasas ut och vara avskaffade 2015. En mindre del av jordbruksbudgeten bör föras över till insatser för miljöskydd och biologisk mångfald.
67. Säg upp alla fiskeavtal med tredje land.
Fiskeavtalen, som innebär att den europeiska fiskeflottan köper upp fiskekvoter av utvecklingsländer, bör snarast sägas upp.
68. Nej till protektionism – ja till frihandel.
Avskaffa alla EU:s tullar och importkvoter på industrivaror omgående. Samtliga handelshinder för fisk och jordbruksprodukter ska vara borta senast 2015.
69. Bistånd för demokrati.
EU:s biståndspolitik ska reformeras, så att demokrati blir det övergripande målet för biståndet. Fasa ut utvecklingsbiståndet till odemokratiska länder som inte uppvisar någon vilja till reformer.
70. EU ska stödja demokratirörelser.
Demokratirörelser i diktaturregimer som exempelvis Kuba, Vitryssland, Burma och Zimbabwe ska få aktivt stöd av EU, såväl ekonomiskt som möjligheter att utnyttja resurser på EU:s ambassader.
REDO NÄR DET BLIR KRIS
71. Tydlighet mot Ryssland.
Det auktoritära styret i Ryssland går inte att förena med EU:s värderingar om yttrandefrihet och nationellt självbestämmande. EU bör en föra en samlad Rysslandspolitik som innehåller satsningar på demokratistöd och kontakter med det civila samhället. Vi behöver identifiera konkreta samarbetsprojekt för att gradvis integrera Ryssland i de europeiska strukturerna och värderingarna. Även EU:s gemensamma energipolitik måste ha ett säkerhetspolitiskt perspektiv.
72. Rejäl budget för säkerhet.
EU ska ges en egen budget för civil och militär krishantering. Det gör att unionen kan agera snabbare och effektivare och bryter beroendet av långsamma bidrag från medlemsländerna.
73. Ja till Nato.
EU är ingen försvarsallians, utan ska fokusera det militära samarbetet på att bygga fred. Försvaret av Europa ska skötas av Nato, där såväl USA som de flesta EU-länder redan är medlemmar. Sverige bör söka medlemskap i Nato.
74. Effektivare insatser för fred.
Etablera ett gemensamt militärt högkvarter för att bättre kunna leda insatser för fred och säkerhet i konflikthärdar. En effektiv krishantering kräver också att EU kan utnyttja Natos resurser bättre.
75. Fler svenskar i EU-insatser.
Sverige bör om behov finns anstränga sig för att skicka fler förband till militära EU-insatser i utlandet. Polisen, tullen och åklagarmyndigheten bör prioritera att bidra med personal för civil krishantering.
76. Ansvar för varandras medborgare.
Vid en kris har EU-länderna ett solidariskt ansvar för alla EU-medborgare som drabbas. Samarbetet mellan medlemsländernas utrikestjänster måste stärkas så att evakuering och hjälp alltid sker effektivt.
77. EU-ledda räddningsoperationer.
EU:s katastrofcenter i Bryssel ska utvecklas och göra lägesanalyser, leda räddningsinsatser och beordra fram hjälp från övriga medlemsländer vid en katastrof inom EU eller där EU-medborgare drabbas. En särskild kommissionär för katastrofberedskap ska tillsättas.
78. Samstämmigt Europa i FN.
När FN:s säkerhetsråd moderniseras bör EU få en gemensam plats. Det stärker möjligheterna att föra en enad utrikespolitik och ökar Sveriges inflytande.
EN MODERNARE UNION
79. Reformera EU-budgeten.
EU:s resurser ska satsas på områden där samarbete och gemensamma investeringar behövs. Nya uppgifter för unionen ska så långt möjligt finansieras inom nuvarande budgetram. En avveckling av jordbrukspolitiken och reformer av regionalpolitiken bör inledas i samband med den budgetöversyn som nu pågår. Jordbruksstöden ska vara avskaffade 2015.
80. Stoppa flyttcirkusen.
Europaparlamentets flytt mellan Bryssel och Strasbourg måste upphöra. Parlamentet ska ha ett enda säte – i Bryssel.
81. Mer insyn.
Unionens offentlighetsprincip bör stärkas så att det blir lättare att granska EU:s arbete. Obligatoriska, offentliga register över alla lobbyister i EU-institutionerna bör inrättas.
82. Lägg ner EU-myndigheter.
Antalet myndigheter med oklara uppgifter har växt i takt med att medlemsländerna blir fler. Nya EU-myndigheter ska etableras restriktivt och för en begränsad tidsperiod, med möjlighet till förlängning först efter beslut. Kommissionen bör göra en totalöversyn i syfte att lägga ner de myndigheter som inte behövs.
83. Nolltolerans mot fusk.
Varje form av missbruk av EU:s pengar är oacceptabelt. Jordbruksstödet ska redovisas krona för krona, och medlemsländer som fuskar med EU-bidrag ska stängas av från vidare utbetalningar. Revisionen av både EU:s institutioner och medlemsländerna måste skärpas.
84. Värna svenska språket.
Alla ska kunna förstå vad som sker i EU. Rätten att tala sitt eget språk i Europaparlamentet och ministerrådet ska bevaras, och alla EU-dokument ska finnas på svenska.
NEJ TILL KRÅNGEL-EUROPA
85. Samma regler överallt.
All EU-lagstiftning måste förenklas, så att den tolkas likvärdigt både i hela Sverige och i hela EU. Statliga myndigheter måste tydligt rekommendera kommunerna hur reglerna ska tillämpas.
86. Alla ska följa reglerna.
Inför tuffare straff för länder som inte inför EU-regler i tid. Kommissionen bör skärpa sin övervakning och snabbt gripa in när konkurrenslagstiftningen inte följs.
87. Ta bort onödiga regler.
Kommissionen ska utvärdera effekten av alla EU-regler, nya som gamla, i syfte att föreslå förenkling eller avskaffande.
| Bilaga | Storlek |
|---|---|
| Preliminärt program EP-valet 2009.pdf | 243.21 kB |
Har följande kommentarer / ändringsförslag till punkterna under "Samarbete för klimat ch miljö"
Punkt 6 - Texten säger Sverige kan bli en viktig energiexportör till andra EU-länder och detta leder till minskade koldioxidutsläpp i hela Europa. Menar vi verkligen detta måste texten omformuleras. Texten bör omformuleras till: Satsa på fossil-fri elexport. Folkpartiet vill satsa på en ny exportindustri - fossil-fri elenergi till andra EU-länder. Detta sker snabbast genom att öka satsningen på vindkraft, samtidigt som vi genomför energieffektivisering på hemmaplan. 2020 kan 40 TWh fossil-fri el exporteras. En nybyggnad av kärnkraft ökar sedan efter 2025 denna export till ännu större volymer. Förklaring till denna omformulering: Det finns nu i pipeline 40 TWh av vindkraft (se energimyndighetens hemsida – planerade vindkraftverk) som snarast bör realiseras. Om vi samtidigt satsar på energieffektivisering kan hela denna energimängd exporteras. De nybyggda kärnkraftverk som kan bli följden av att nybyggnad av kärnkraft tillåts i Sverige, kan börja leverera el omkring år 2025. Då kan exporten ytterligare ökas.
Punkt 11 - Texten bör omformuleras till: Minska utsläppen på långsiktigt mest ekonomiska sätt. Insatser för att minska utsläpp i andra länder inom och utanför EU kan ingå när bidragen till EU:s utsläppsmål mål ska uppfyllas. Dock skall man i detta sammanhang värdera den långsiktigt bästa ekonomiska lösningen Förklaring till denna omformulering: Långsiktigt måste EU-länderna inklusive Sverige göra rejäla neddragningar på hemmaplan. Alla är överens om att vi i Sverige måste gå från nuvarande utsläpp på omkring 5,9 ton CO2 per capita i Sverige till c:a 1 ton CO2 per capita år 2050 med högre innevånareantal. Detta kan inte göras annat än med stora nedskärningar på hemmaplan i varje land. Vi gör klokt i, liksom hela Europa, att utveckla den nödvändiga teknologin innan andra länder som Kina gör detta varefter vi blir tvungna att importera teknologin från dessa länder när vi senare ändå måste göra utsläppsminskningar. Vad som just nu har hänt är att Sverige och andra länder stött Kina med s.k. CDM-projekt som installerat t.ex. vindkraftverk. Detta innebar initialt att Europa exporterade utrustning och fick i utbyte utsläppsrätter men nu har Kina byggt upp en egen vindkraftsindustri som resultat av dessa projekt. Våra CDM-projekt subventionerar alltså i fortsättningen utvecklingen av kinesisk vindkraftsindustri. Denna industri kommer snart att konkurrera ut gröna jobb i Sverige och Europa genom export hit. Vi skall stödja utvecklingsländer, men det är långsiktigt förödande om vi inte samtidigt genomför rejäla utsläppsminskningar på hemmaplan eftersom dessa förr eller senare ändå måste göras. Ligger Sverige hela tiden i framkant kan vi expotera ny teknologi till hela världen i stället för att senare behöva importera, vilket blir resultatet av en strategi som bygger på att vi försöker lösa Sveriges mål genom att köpa utsläppsrätter genom projekt i anda länder. Kanske kortsiktigt bra, men långsiktigt mycket dumt (och oekonomiskt). Se också förklaring till punkt 11b
Ny Punkt 11 b Förslag till text: Sverige skall verka för att EU till 2020 uppnår utsläppsminskningar om minst 30 %. Merparten av dessa minskningar skall ske inom EU. Sverige skall som del av detta EU-mål ha det egna målet att minska med 30% på hemmaplan i Sverige och därutöver 8 % i andra länder. Förklaring till denna omformulering: Alla är i princip överens om att till år 2050 måste världen få ner till växthusgasutsläpp med i storleksordningen 60-80 % (troligen närmare 80%). Utgångsläget är 1990 årets utsläpp. Att ha mindre krav på utsläppsminskningar än 30% till år 2020 i det egna landet eller området innebär att man skjuter över bördan på framtida generationer. Detta bör inte Sverige göra. Snarare borde målet vara högre än 30%. Därutöver bör assistans ske till utvecklingsländer. Egna rejäla krav på utsläppsminskningar i det egna landet gör också att en egen grön industri utvecklas som senare kan exportera i stor skala. Inom klimatområdet är det en ekonomisk fördel att ligga i framkant av utvecklingen Se också motivering till fråga 11
Inlagt av Anders Schüllerqvist (anders.sch@telia.com)
- Anmäl som olämplig
- besvara
Skrivet av Anders Schüllerqvist, 5 januari, 2009 - 10:23Folkpartiet har en ny chans att visa en miljö- och fredsprofil- den måste vi ta!
Jag har under julhelgen läst och begrundat liggande förslag på EU-programmet. Ett program som kommer att vara otroligt viktigt, då Fp är det tydligaste EU-positiva partiet.
Vi har i så många sammanhang lyft fram freden, miljön, utvidgningen och tryggheten då vi på gator och torg talat väl om europasamarbetet.
Gång på gång har vi fått bekräftat att samarbetet är bra och viktigt.
I klimatarbetet, vid finanskrisen men också för att medverka vid en lösning av såväl gaskrisen som den svåra mellanösternkonflikten.
Jag blir därför bedrövad och djupt orolig när jag tar del av de skrivningar som tar upp klimat/miljö/energifrågan.
Var tog miljön vägen? Var tog våra krav på att verka för en biologisk mångfald vägen? Skall vi gå på val på att exportera kärnkraft till EU? Är det folkpartiets framtida enahanda miljö/energi och klimatlinje?
Borde vi inte istället koppla ihop partirådsbeslutet som antogs i oktober, där mångfalden faktiskt lyftes fram.
Borde vi inte knyta ihop miljön med klimat och energifrågan, då en helhetssyn krävs för att finna de smarta lösningarna på vår tids stora utmaningar?
Borde det inte bättre framgå att vi tror på samarbete, teknik och en mångfald av innovativa lösningar, men också vars och ens personliga ansvar samt solidaritet med de allra fattigaste och mest utsatta?
http://www.folkpartiet.se/klimatrapport08
Jag blir också besviken över avsaknaden av fredsuppdraget- ansatsen att verka fredsförebyggande,fredsmäklande.
Historien borde väl snart ha lärt oss vilken väg som är den framkomliga också i detta avseende?
Jag hoppas och förväntar mig därför ett stort engagemang och ansvar från alla länsförbund för att göra de viktiga förändringar som krävs för att få ett helgjutet EU-program. Ett program som vi med både stolthet och glädje kan hänvisa till när vi går till val till europaparlamentet.
Anita Brodén, riksdagsledamot och länsförbundsordförande
- besvara
Skrivet av Åhörare, 8 januari, 2009 - 14:24Folkpartiets länsmiljöråd i Uppsala län anser att följande tre mycket angelägna mål bör föras in i EP-valets program :
1. Anpassning av habitat- och artdirektiven så att de satisfierar de nordliga biotopernas mångfald
2. Ökning av antalet Natura 2000-områden så att de täcker nödvändig areal för att bevara den biologiska mångfalden
3. Vördnaden för livet är en av liberalismens utgångspunkter. Människan är beroende av naturen och dess resurser. I naturen finns och skapas förutsättningar för allt mänskligt liv. Utöver mat att äta, vatten att dricka, luft att andas och råvaror att bruka står naturen för ovärderliga skönhetsupplevelser, myllrande biologisk mångfald, mänskligt skapande och plats för själslig vila. Miljöhänsyn, naturskydd och en ekologiskt hållbar samhällsutveckling är därför förutsättningar för människans överlevnad och utveckling. En liberal politik måste skydda människans livsmiljö och förvalta den för framtida generationer.
Gullvy och Sten Jonsson
- besvara
Skrivet av Gullvy och Sten Jonsson (inte verifierad), 12 januari, 2009 - 01:50Delar av riksnätverket Gröna Liberalers ledningsgrupp sammanträdde häromkvällen, och enades om följande utkast till förändringsförslag. Det har nu skickats bland annat till samtliga länsförbund för både kännedom, och kommentarer.
Som den noggranne läsaren kan se, så har delar av de kommentarer som lämnats här på debattsidan inarbetats i vårt remissvar.
De med understrykning markerade texterna är de nya/förändrade texterna. (Texten är direkt inklippt från Word, därav det lite kryckiga utséendet.)
Det finns fortfarande en liten tid kvar för ytterligare kommentarer.
/Leiph
Gröna liberalers förslag till förändringar av EU-programmet
Följande redaktionella ändringar föreslås:
1. Punkt 30 blir punkt 6( naturligare placering)
2. Rubriken innan miljö-klimat-energiavsnittet föreslås ändras till ” Samarbete för energi/klimat och miljö.
3. Ordningen under energi/klimat och miljöavsnittet förslås ändrat till nedanstående ordning - i konsekvens med rubriken.
2. Punkt 26 och 27 bör ligga under djurskydd, hänger ihop ( nya punkter 21,22)
Följande ändringar/tillägg föreslås:
1. EU-samarbetet behövs.Folkpartiet liberalerna var först i Sverige med att ta ställning för svenskt EU-medlemskap. Samarbetet i Europa, handeln och utbytet mellan länder gör Sverige rikare, gör vår omvärld tryggare och ger oss möjlighet att lösa gränsöverskridande problem. Fred. miljö, trygghet och en hållbar tillväxt är fundamentalt för EU-samarbetet. Sverige har i alldeles för hög grad dominerats av en njainställning till EU – vi kommer därför fortsätta stå upp för det europeiska samarbetet och vi har idéerna för att göra EU ännu bättre.
Samarbete för energi/klimat och miljöVördnaden för livet är en av liberalismens utgångspunkter. Människan är beroende av naturen och dess resurser. I naturen finns och skapas förutsättningar för allt mänskligt liv. En liberal politik måste skydda människans livsmiljö och förvalta den för framtida generationer.Med denna utgångspunkt arbetar därför folkpartiet för:
7.10. Klimatsmart energipolitik.Klimatsmart energiproduktion och effektiv energianvändning och hållbara lösningar ska vara hörnstenar i en europeisk energipolitik. Det inkluderar vidareutveckling av energieffektivitet, kärnteknologi, förnybara energislag samt CCS-koldioxidlagring och –förvaring.
8.Bygg ihop elnäten i Europa.Den inre marknaden för energi måste fungera bättre. Genom att bygga ihop elnäten i Europa bryter vi beroendet av Ryssland och konsumenterna gynnas av ökad konkurrens. Kablar för el-överföring från Sverige till Baltikum och Nordeuropa bör byggas. Underhåll av befintliga kablar.
9.6. Tillåt kärnkraftsutbyggnad.
Folkpartiet vill tillåta nya kärnkraftverk i Sverige. Tillsammans med förnybara energikällor torde Sverige kunna satsa på fossil-fri elexport till andra EU-länder vilket medverkar till minskade koldioxidutsläpp i hela Europa.
10. 8. Inför klimatbistånd.
EU bör hjälpa utvecklingsländer att växa ekonomiskt och samtidigt hålla ner utsläppsnivåerna. Inför ett särskilt klimatstöd i EU:s biståndsinsatser och satsa på tekniköverföring.
9. Bättre havsmiljöBeslutet om Östersjön som pilotområde inom EU för ett nytt, hållbart sätt att förvalta havsmiljön måste snabbt förverkligas, för en hållbar fiskepolitik, fler marina reservat och effektiva skyddsåtgärder mot övergödning och hoten från oljetransporter.
11. Minska utsläppen på långsiktigt mest ekonomiska sätt.Insatser för att minska utsläpp i andra länder inom och utanför EU bör ingå när bidragen till EU:s mål ska uppfyllas. Sverige skall verka för att EU till 2020 uppnår utsläppsminskningar om minst 30 %.
12. Klimatvänliga transporter.EU ska anslå medel för investeringar i klimatvänliga transporter och järnvägsförbindelser mellan medlemsländerna. Centrala styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn ska vara koldioxidskatt och handel med utsläppsrätter. Snabbtåg som knyter samman Europas olika delar är viktigt för klimatet men också för att öka rörligheten av människor och varor.
Nya punkter 13 . Förbättrad biologisk mångfaldFolkpartiet skall arbeta för att uppfylla EU-konventionen om den biologiska mångfalden vilket bland annat innebär en Ökning av antalet Natura 2000-områden.( så att de täcker nödvändig areal för att bevara den biologiska mångfalden .)
13 Förbättrad luft och vattenkvalitetFolkpartiet anser att det är nödvändigt att arbeta för att säkerställa en god luft- och vattenkvalitet inom EU . Folkpartiet avser dessutom att verka för att en väl fungerande avfallshantering inom EU blir verklighet.
32. Reformera EU:s regionalpolitik.Minska anslagen till regionalstöd, och koncentrera stöden framför allt till de fattigaste regionerna i de nya medlemsländerna. I Sverige och i övriga EU-länder bör regionalpolitiken inriktas på strategisk och politisk samordning av insatser för regional utveckling som förväntas bidra till en hållbar tillväxt .Reglerna för redovisning och uppföljning måste bli tydligare och enklare. Stöd som utbetalats på felaktiga grunder ska återbetalas till EU
41.Mer EU-forskning till SverigeSverige bör arbeta aktivt för att få mer EU-gemensam forskning förlagd till Sverige. Som ett exempel kan nämnas Neutronforskning. Den europeiska forskningsanläggningen European Spallation Source kommer att bli världens kraftigaste neutronkälla inom materialvetenskap, bioteknik och ingenjörsteknik. En etablering av ESS i Lund skulle profilera Sverige som forskningsnation och skapa tusentals arbetstillfällen i Öresundsregionen.individuellt.
66. Avveckla EU:s jordbruksstöd.Samtliga stöd inom jordbrukspolitiken ska fasas ut och vara avskaffade 2015. En avsevärd del av jordbruksbudgeten bör föras över till insatser för miljöskydd och biologisk mångfald.
79. Reformera EU-budgeten.EU:s resurser ska satsas på områden där samarbete och gemensamma investeringar behövs. Nya uppgifter för unionen ska så långt möjligt finansieras inom nuvarande budgetram. En avreglering av den gemensamma jordbrukspolitiken och reformer av regionalpolitiken bör inledas i samband med den budgetöversyn som nu pågår. Jordbruksstöden ska vara avskaffade 2015.
- Anmäl som olämplig
- besvara
Skrivet av Leiph Berggren, 15 januari, 2009 - 12:55Efter bland andra Gröna Liberalers remissvar, så presenterade partistyrelsen några tilläggspunkter inför partirådet. Partirådet i sig är nu avslutat, men för att kunna förstå processen så lägger jag upp partistyrelsens tilläggsförslag. /Leiph
[partistyrelsen föreslår ] följande punkter om klimat och miljö till partirådet.
Samarbete för klimat och miljö
1. Klimatsmart europeisk energipolitik. Klimatsmart, CO2-fri energiproduktion, effektiv energianvändning och hållbara lösningar ska vara hörnstenar i Europas energipolitik. Det inkluderar vidareutveckling av energieffektivitet, kärnkraft, förnybara energislag samt koldioxidlagring (CCS).
2. Minska utsläppen på långsiktigt mest ekonomiska sätt. Insatser för att minska utsläpp i andra länder inom och utanför EU ska räknas in när bidragen till EU:s mål från respektive medlemsstat ska uppfyllas.
3. Satsa på forskning och utveckling av förnybar energi, andra koldioxidfria energislag och CCS-tekniken. EU måste omfördela sina ekonomiska resurser. Minskat jordbruksstöd ger utrymme åt ökade resurser till forskning och utveckling för att möta klimathotet och minska beroendet av fossil energi.
4. Inför klimatbistånd. EU bör hjälpa utvecklingsländer att växa ekonomiskt och samtidigt hålla ner utsläppen och skogsavverkningen, särskilt av regnskog. Inför ett särskilt klimatstöd i EU:s biståndsinsatser och satsa även på tekniköverföring och kunskap om skogsvård. Utvecklingsländer bör också få ökat stöd att anpassa sig till de kommande klimatförändringarna.
5. Klimatvänliga transporter. EU ska anslå medel för investeringar i klimatvänliga transporter, som järnvägsförbindelser mellan medlemsländerna. Forskningssatsningar, infrastruktur och gemensamma standards för elbilar är viktiga för att kraftigt öka antalet elbilar i Europa.
6. Skapa en gemensam europeisk elmarknad. Den inre marknaden för energi måste fungera bättre. Genom att bygga ihop elnäten i Europa och införa regler som stärker konkurrensen och transparensen kan EU skapa en gemensam och välfungerande elmarknad. Det bidrar till att bryta EU:s beroende av importerad energi från bl.a. Ryssland, gynnar konsumenterna genom att elpriserna pressas och tillgänglighet och service förbättras, samt underlättar för många medlemsländers övergång till en klimatsmart elproduktion.
7. Prioritera satsningar på elnät som stärker den europeiska elmarknaden. El-kablar för överföring av el mellan Sverige och Baltikum samt Nordeuropa bör omgående byggas av både ekonomiska skäl och som en insats för ökad försörjningstrygghet.
8. Minskade utsläpp i Europa genom mer kärnkraft i Sverige. Genom att bygga nya kärnkraftverk i Sverige och samtidigt bygga ut Europas elnät kan Sverige bli en viktig exportör av CO2-fri el till andra EU-länder. Det leder till lägre elpriser och minskade totala koldioxidutsläpp i Europa.
9. Bättre havsmiljö. Beslutet om Östersjön som pilotområde inom EU för ett hållbart sätt att förvalta havsmiljön måste snabbt förverkligas. Syftet är att uppnå en hållbar fiskepolitik, fler marina reservat och effektiva skyddsåtgärder mot övergödsling, samt minskade hot från fartygsolyckor, särskilt med olja och gas.
10. Stärk den biologiska mångfalden. EU-konventionen om den biologiska mångfalden ska uppfyllas vilket bl.a. innebär en ökning av antalet Natura 2000-områden. Skyddet av den biologiska mångfalden är också en av de bästa försäkringarna för att begränsa de negativa effekterna av klimatförändringar.
- Anmäl som olämplig
- besvara
Skrivet av Leiph Berggren, 10 februari, 2009 - 21:04